Här kan du läsa om några vanligt förekommande åkommor som kan drabba barn och ungdomar.

 

Depression och nedstämdhet
Alla kan känna sig ledsna ibland, men om känslan sitter i länge och blir värre med tiden kan det övergå till depression.
Vad beror depression på?
Hur vet man om man har depression?
Vad kan man göra själv?

Det kan finnas många anledningar varför man drabbas av depression, men ofta beror det på att man haft det jobbigt på ett eller annat sätt. Ofta har det att göra med relationer till andra som till exempel sin familj eller vänner.

Depression kan visa sig på olika sätt, men oftast märker man att man blir man ledsen, irriterad, har inte lust att göra något, drar sig undan, blir passiv, tappar självförtroendet, får sömnsvårigheter och svårt i skolan. Dessa känslor kan vara normala, men när det börjar bli en stor del av ens liv det är då man brukar kalla det att man lider av depression.

Det man kan göra själv för att minska risken att man drabbas av depression är att ha en normal dygnsrytm, röra på sig och att äta regelbundet. Det kan vara svårt om man känner sig deprimerad men det är viktigt att man försöker. Detta hör ihop med hur man mår psykiskt.

 

ADHD
Adhd innebär att man har svårt med uppmärksamhet och koncentration, överaktivitet.
Hur utreds det om man har Adhd?
Vad beror det på?
Vad kan man få för hjälp och stöd?

En utredning görs oftast hos BUP eller på en barnmottagning. Det finns olika typer av utredningar för barn i olika åldrar. Oftast är det  en läkare och en psykolog som gör utredningen. De som gör utredningen ställer frågor till skolpersonal om hur barnet är i skolan.

Adhd är en funktionsnedsättning som innebär problem med koncentration och uppmärksamhet och som ofta förekommer med  kombination av överaktivitet och impulsivitet. Man tror att det är en kombination av arv och miljö som har stor betydelse för utvecklingen av adhd.

Det kan var bra med en kalenderfunktion som avger en signal när man ska göra någonting i sin telefon. Om man går i skolan har man rätt till hjälp som underlättar inlärningen. Ibland kan man få hjälp från kommunens socialtjänst. Det finns läkemedel som kan hjälpa med koncentrationen.

 

 

Stress, oro och ångest
Det är vanligt att man blandar ihop stress, oro och ångest. Det är även vanligt att man använder dessa i en vardaglig ton till exempel när man pratar om ångest inför ett prov eller stressad över en match man har samma dag som man skall på kalas. Egentligen är ångest någonting mer. Det är när det en sån stor del av ens liv att man blir begränsad i hur man fungerar i vardagen. Det är viktigt att kunna skilja på dessa när man har får svåra problem på grund av dessa känslor.

Stress är en naturlig reaktion i kroppen när man behöver göra någonting snabbt eller när man har bråttom. Det är först när kroppen inte får en chans att vila efteråt eller om man känner stress fast man inte har bråttom som det kan bli ett problem.

Oro är en naturlig del av livet. Det är meningen att det skall signalera för oss att någonting är farligt så att vi kan undvika det.

Ångest är när man känner oro eller rädsla fast det inte finns någonting att vara rädd för och  när denna känsla tar över i vardagen och gör att man blir begränsad mot vad man hade varit i annat fall.

 

Rodnad

Rodnad startas av det autonoma nervsystemet vilket är någonting som man inte kan styra själv, precis som dina hjärtslag. När du upplever en situation som stressig eller pinsam så sätts processen igång och de ytliga blodkärlen utvidgas så att det kommer mer blod till dem och rodnad uppstår. Ofta så blir man lite varmare av den ökade blodcirkulationen. Det syns inte alltid lika mycket som det känns.

Att rodna är naturligt och alla gör det ibland. Vissa gör det oftare och andra mer sällan.

Man man upprepade gånger utsätter sig för sådana situationer då man brukar rodna kan man vänja sig och till slut sluta rodna.